Dagen efter var den första tävlingsdagen. Den dagen hade jag ett lugnt schema, bara en klass utan jury. Jag hade klass med rektorn från English National Ballet School Carlos Valcaresel. Det var kul att få se de andra killarna för första gången, nivån var blandad, men de allra flesta var jätteduktiga.
Andra dagen hade jag min första scholarship-class, vilket betyder att rektorerna för alla skolor som scoutar elever på tävlingen tittar på. Först hade jag uppvärmningsklass i fyrtiofem minuter och sedan hade jag en timme klass på scenen. Efter den klassen gick jag till en sal och tränade på min variation tillsammans med Elsa.
På måndagen hade jag först en öppen klass med Peter Stark från Boston Ballet. Efter den klassen gick jag tillbaka till hotellet för att förbereda och sminka mig inför min klassiska variation på scen. När vi kom tillbaka från hotellet värmde jag upp för att sedan testa scenen tillsammans med alla andra tävlanden under open stage. Efter open stage var det en lång väntan innan jag ens fick ställa mig i vingen, redo att gå upp på scen. Minuterna bakom scen var självklart nervösa, men när jag väll gick ut på scen försvann alla nerver och jag fokuserade bara på dansen. Efter att jag uppträtt var jag ganska nöjd med mitt framtädande, även fast allt inte var perfekt.
Nästa dag var tisdag och jag hade en vanlig klass på morgonen utan jury. Sedan var det återigen dags för föreberedeser inför att gå ut på scen med mitt moderna solo. Precis som dagen innan sminkade jag mig och hade open stage. Det var kul att få göra mitt moderna solo och eftersom jag redan gjort min klassiska varition så kände jag mig mera trygg med scenen. Den kvällen fick vi reda på vilka som kommit med till final round och tyvärr var jag inte en av de tolv killar som kom med.
Klockan elva nästa dag har jag min sista scholarship klass, den klassen gick bra, och efteråt vi åkte vi in med taxi till New York City med en bra känsla. När vi kom fram till centrala Manhattan checkade vi in på vårt nya hotell och det blev några timmars turisttid innan det var dags att gå och se final round på David H Koch Theater. Att få se final round med alla duktiga dansare var både roligt och inspirerande och blev ett bra avslut på min resa till New York. Dagen efter flög jag tillbaka till Sverige och landade fredag den nittonde april.
Min upplevelse av YAGP-finalen i New York har varit extremt lärorik och väldigt rolig. På hela taget är jag väldigt glad att fick möjligheten att åka, och utöver upplevelsen fick jag ett sommarstipendum till en skola i Chicago och ett “short-term”-stipendium till en skola i Amsterdam.
